Kategori: 20 år som lärare

En lärare kan fråga sig om berättelsen hen väljer sätter barnens värld i rörelse mot ämnet för undervisningen och samtidigt om den öppnar för frågor som leder in i framtiden mot en mer jämställd, demokratisk och hållbar värld.

HENRICSSON, OLA (2021) BERÄTTANDE SÄTTER VÄRLDEN I RÖRELSE – SKOLVERKET, S.5.

Jag har arbetat med Sustainable Stories som pedagogisk idé i 20 år, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan. Idén växte fram när jag började arbeta som lärare i grundskolan och identifierade behovet av hitta nya vägar till elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. När vi läste tidningsartiklar i undervisningen reagerade eleverna på att stadsdelen de bodde i ofta skildrades utifrån negativa aspekter. De reagerade också på att ungas röster ofta saknades. Det blev många intressanta samtal om hur media kan påverka bilden av ett stadsdelsområde. När tidningar fokuserar på negativa aspekter, tenderar folk att börja se området på det sättet, även om det finns många andra positiva sidor. 

Året var 2005. På den tiden bodde jag i Lund och arbetade i Malmö. Eleverna tog mig på stadsdelsvandring och under promenaden fick jag lyssna till deras tankar och idéer. Gradvis började idén att sammanväva berättelser, hållbarhetsfrågor och digitala resurser ta form. I skolan fanns ett litet rum med hänglås och i rummet stod ett fåtal stationära datorer som tog en evighet att starta upp. Datorerna väckte nyfikenhet och blev ett värdefullt lärverktyg för att förverkliga den pedagogiska idén Sustainable Stories. Vi skapade en blogg tillsammans och där fick eleverna möjlighet att dela sina berättelser om samtiden och framtiden. Eleverna arbetade gruppvis vid varje dator. Det var en helt annan tid. En dator till varje elev hade varit önskvärt då, men det skulle dröja många år innan det blev verklighet.

En stor inspirationskälla i mitt arbete är Selma Lagerlöf som ville ”sätta världen i rörelse genom berättelser.” Berättelser finns i vårt DNA och är som forskaren Ola Henricsson skriver ”kultur-bärare, kultur-spridare, kultur-delare och kultur-blandare” (Henricsson, 2020, s. 3). Henricsson nämner Selma Lagerlöf när det gäller lärarens val av berättelser i undervisningen och följande rader beskriver det centrala i Sustainable Stories; ”En lärare kan fråga sig om berättelsen hen väljer sätter barnens värld i rörelse mot ämnet för undervisningen och samtidigt om den öppnar för frågor som leder in i framtiden mot en mer jämställd, demokratisk och hållbar värld (Ibid. s. 5).

Sustainable Stories handlar således om att använda kraften i berättelser som utgångspunkt för lärande. Flera forskare visar att kopplingen mellan berättelser och det som eleverna ska lära sig bidrar till en djupare förståelse (Exempelvis Gärdenfors, 2010; McNett, 2016, Willingham, 2018; Hjort, 2019). Berättelser är alltså ”kraftfulla ur ett lärandeperspektiv” (Hjort, 2019. s. 86) och ”hjälper oss att få vår kunskap att hänga samman” (Gärdefors, 2010. s. 204).

2010 introducerade jag Sustainable Stories i gymnasieskolan och det skulle visa sig vara lika framgångsrikt där som i grundskolan. Berättelsen som pedagogisk metod är således ett kraftfullt sätt att engagera elever och göra lärandet mer meningsfullt (Jfr.Hjort, 2019. s. 86). Genom att dessutom koppla samman berättandet med hållbarhetsfrågor blir lärandet mer relevant och berikande för såväl elever som lärare samt det omgivande samhället i en tid som präglas av komplexa globala utmaningar som exempelvis klimatförändringar, krig och konflikter, ojämlikheter och snabba teknologiska framsteg.

Här finns mer information om Sustainable Stories och olika hållbarhetsprojekt som skapats utifrån den pedagogiska idén.

Referenser

Gärdenfors, Peter. (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Natur & Kultur. 

Henricsson, Ola. (2020) Berättande sätter världen i rörelse. I Språk-, läs- och skrivutveckling – förskola-åk 3. Modul: Muntlig kommunikation
Del 8: Muntlighet och lärande. Skolverket. 

Hjort, Simon. (2019). Från tyckare till tänkare. Effektiva undervisningsstrategier. Natur & Kultur.

McNett, Gabriel. (2016). Using Stories to Facilitate Learning. Routledge

Willingham T. Daniel. (2018) Varför gillar elever inte skolan? Forskningsresultat för en positiv upplevelse av klassrummet. Natur & Kultur.

Hur kan lärare skapa en inspirerande terminsstart som väcker elevernas nyfikenhet och engagemang? Det är en central fråga i det här inlägget. En annan fråga som berörs är hur lärare, i samband med lärarbyte mitt i en kurs, kan skapa ett första inspirerande möte med eleverna där de känner sig välkomna i en trygg, inkluderande och positiv atmosfär.

Rolig introduktion i början av lektionen. Har inte sätt en lärare göra en sådan twist. – Elev, Samhällsvetenskapsprogrammet

Eleverna på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg är tillbaka i skolan igen, förhoppningsvis förväntansfulla och hungriga på mer kunskap och nya spännande upplevelser. Det är ett livligt sorl när eleverna strömmar in i det ”lyriska rummet” – där ord och hållbarhet möts. Jag står vid dörren och hälsar alla välkomna. Några elever viskar till varandra; ”är detta ett klassrum?”, ”ska vi alltid vara här när vi har svenska?” När jag ställer mig vid tavlan framför eleverna övergår bruset av röster till en tankfull stillhet. Vem är den nya läraren och hur kommer svenskan att bli framöver?

På varje bord finns ett antal saker som förknippas med mig som lärare och på tavlan står det; Välkomna tillbaka till en ny, spännande och lärorik termin och till mötet med er nya lärare… Jag vänder mig till eleverna och säger; ”Jag antar att ni är nyfikna på vem er nya lärare är”, därför ska vi göra en gissningslek tillsammans. Elevernas uppgift är att samarbeta i mindre grupp och utifrån sakerna berätta vem deras nya lärare är och hur de tror att undervisningen i svenska kommer att bli. Jag ser små leenden växa fram här och där. Eleverna tittar på varandra och sedan på mig igen. Snart börjar gissningsleken. Tystanden övergår till en levande symfoni. Eleverna tar tag i sakerna, vrider och vänder, utforskar, gissar och resonerar fram och tillbaka. De söker efter ledtrådar och passar på att ställa frågor till mig när jag går runt borden för att lyssna på de livliga samtalen som pågår.

”Jag tror att hon gillar poesi eftersom vi fått ”Talmannens guide till svensk poesi”, ”Hon skriver nog mycket, kolla vilken stor penna”. Det finns även en hälsning från en författare i en bok”, ”Hon har nog jobbat utomlands – här är ett vykort från lärare i ett annat land”, ”Jag tror hon har gjort något stort inom FN”… De här eleverna frågar om de får ”gå utanför boxen” och komplettera med saker de ser i klassrummet. ”Kolla diplomet där – Årets FN-lärare 2019″…

Vid ett annat bord resoneras det kring mitt sätt att undervisa: ”Hon lär nog ut på ett intressant sätt… ”Hon vill att alla ska må bra” ”Hon stöttar UF, den här läsken har elever skapat…” Två elever resonerar vidare och kopplar ihop flera olika saker, både sakerna som finns på bordet och andra tecken som går att fånga i klassrummet. Det står ”vi vill, kan och vågar på den ekologiska läsken Granatdröm och det står mod att förändra på väggen i klassrummet”. Eleverna klurar och samtalen tar många spännande riktningar. Några elever pratar om min koppling till politiska frågor; ”Hon är nog insatt i politik – kanske politiker?” ”Bor hon kanske på ett slott?” ”Nej, hon är lärare. De tjänar inte så bra, sa en elev.” 🙂 ”Hon bryr sig om andra, är miljövänlig och positiv”… Under tio minuter är alla elever engagerade i att försöka förstå vem deras nya lärare är. Tiden flyger iväg när man har roligt. Det är en stor glädje att se eleverna så aktiva i gissningsleken, höra deras skratt, se hur de lyssnar på varandra och samarbetar. En i gruppen skriver ner deras gemensamma berättelse och de kommer överens om vem som ska presentera för klassen.

”Intressant lektion. Rolig lektion då vi inte brukar göra sånt här.” – Elev, Försäljnings och serviceprogrammet

När det är dags att lyssna till alla spännande berättelser får eleverna välja mellan att sitta kvar på sina platser eller gå fram. Det råder nyfikenhet i rummet. ”Vi tror att vår nya lärare Maria Glawe är… Vi tänkte så eftersom…” Eleverna delar berättelserna med varandra och visar vilka saker de utgått ifrån i gissningsleken. En del elever tar som sagt ut svängarna och plockar in fler saker som finns i klassrummet för att bygga ut berättelsen. Eleverna har endast tillgång till sakerna på bordet och olika ledtrådar i rummet – datorerna vilar under leken och blir först aktuella i nästa moment.

Du verkar som en härlig person och lärare. Jag tar med mig att man kan tänka olika även om man har samma saker framför sig. – Elev, samhällsvetenskapsprogrammet

I elevernas berättelser om mig som lärare urskiljer vi gemensamt ett mönster och det består av poesi och hållbarhet. Har eleverna gissat rätt för övrigt? Jag vänder mig till min lärarstudent Anna som bekräftar att det är bra gissningar och att eleverna har något spännande att se fram emot den här terminen. Eleverna får också veta att de gradvis under terminens gång – genom undervisningen – kommer att få sina gissningar bekräftade. Det här sättet att skapa ett första möte med eleverna är en enkel, rolig och inkluderande aktivitet som skapar nyfikenhet, engagemang och glädje.

Den lekfulla starten övergår sedan till individuell reflektion kring höstterminen som varit och vårterminen som väntar. Eleverna tar upp datorerna, ser tillbaka på olika moment i svenskan och funderar över vilka områden de har utvecklats inom – vilka framsteg de har gjort. Vidare får de välja ut något de tyckte var särskilt intressant, lärorikt eller roligt under terminen och förklara varför. Till sist berättar de om sina tankar och förväntningar inför vårterminen. Är det något särskilt de vill uppleva och utvecklas inom? Det finns även en öppen punkt; skriv det du har på hjärtat!

Det verkar som du är en bra lärare och att vi kommer att lära oss mycket. – Elev, försäljnings och serviceprogrammet

Jag ser fram emot att ta del av elevernas tankar, erfarenheter och förväntningar och med dessa i åtanke fatta beslut om nästa steg på detta spännande läräventyr. I elevernas Exit Tickets framgår höga förväntningar. Höga förväntningar innebär att de tror på min förmåga att göra undervisningen givande och meningsfull. Det känns fantastiskt!

Det här året firar jag 20 år som lärare och delar med glädje med mig av min vardag som lärare. Min förhoppning är att inspirationen kan ge verksamma lärare och lärarstuderande inspiration för att våga ta ut svängarna i undervisningen, stärka eleverna som medskapare och ge hållbarhetsfrågorna en naturlig plats i utbildningen.

Ett kännetecken på en skicklig lärare är förmågan att leda elever till nya platser där inte ens pedagogen tidigare har varit. – Thomas Groome

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2023) ”Utmärkt lärare. Forskningen om lärarskicklighet och vägarna dit”. s. 119

När jag ser tillbaka på mina 20 år som lärare blir det än mer tydligt hur berättelser kan påverka och förändra både individer och samhällen. Under två decennier har jag samlat på mig ett hav av berättelser (se bilden) som skildrar ett meningsfullt, berikande och relevant lärande för elever och lärare. Genom att reflektera över den tid som varit och dela med mig av min äventyrliga resa hoppas jag kunna inspirera fler lärare att våga utforska nya vägar till lärande och ge hållbarhetsfrågor och berättande en naturlig plats i undervisningen. En annan förhoppning är att den hållbara berättelsen som pedagogisk idé integreras i skolans hela utvecklingsarbete och att den gemensamma berättelsen om skolan kan bidra till att stärka samhörigheten, skapa en gemensam identitet och öka engagemanget.

Jag har således under 20 år inkluderat berättande och hållbarhetsfrågor i undervisningen och stärkt elevernas engagemang för dessa frågor. Jag har grundat Sustainable Stories – en pedagogisk idé som bland annat knyter an till lärarens viktiga uppdrag att ”främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare” (se skollagen och inledande delar i läroplanerna samt Biestas formuleringar kring subjektskapande). I undervisningen arbetar jag utifrån en mångfald av pedagogiska metoder (vilket är centralt inom lärande för hållbar utveckling) och använder olika didaktiska modeller som kombinerar designtänkande, bildning och innovativa lärmiljöer. Att undervisa är för mig något levande, kreativt, dynamiskt och på många sätt oförutsägbart. Ett tecken på god undervisning är lärare som kan ”leda elever till nya platser där inte ens pedagogen tidigare har varit” – Thomas Groome (Håkansson, J. & Sundberg, D. (2023) ”Utmärkt lärare. Forskningen om lärarskicklighet och vägarna dit”. s. 119). Ett sådant äventyr öppnar för nyfikenhet, utforskande och engagemang som kan leda till nya insikter, samskapande och handlingskompetens. Under 20 år har jag som reflekterande praktiker utforskat hur det är möjligt att hålla hög kvalitet i undervisningen över en längre tid. Jag gillar komplexa utmaningar och håller med forskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg som skriver följande; ”En sak är säker: Lärarens arbete är allting annat än enkelt. Åtminstone om det ska ske med kvalitet” s. 32.

När jag nu har öppnat denna skattkista med berättelser och blickar tillbaka på tjugo års arbete känner jag glädje och stolthet. Under 2025 ska jag fira 20 år som lärare genom att dela med mig av dessa berättelser, såväl gamla som nya. Jag varvar berättelser från praktiken med tips på litteratur jag läser och inspireras av för att ständigt utveckla, förfina och hålla hög kvalitet i undervisningen. Jag hoppas det jag skriver framöver väcker nyfikenhet och inspirerar dig att inkludera hållbarhetsfrågor och berättande i undervisningen. Dessutom hoppas jag att du krokar arm med kollegor – arbetar över ämnesgränserna – och tar eleverna på ett bildningsäventyr – till nya miljöer och sammanhang där de får odla sin nyfikenhet, kreativitet och skapandekraft – för en hållbar framtid.